Läge avgörande för luftföroreningar

Små skillnader i förskolors läge kan göra stor skillnad för luftkvaliteten. Känsliga verksamheter bör placeras på avstånd från trafik och andra större källor till luftföroreningar. Det skriver forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Debattartikeln publicerades den 12 november 2024, läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.

Var och hur förskolor är placerade i städerna är en avgörande faktor för hur mycket skadliga luftföroreningar förskolebarnen utsätts för. Även små skillnader i läge inom samma område kan öka exponeringen för luftföroreningar med så mycket som 25 procent visar ny forskning. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Här finns det en möjlighet för att skapa bättre miljö för barnen, men då krävs det att placeringen av förskolor och skolor prioriteras högre i stadsplaneringen och inte får stå tillbaka för andra ekonomiska intressen.

När EU:s nya luftdirektiv nu ska implementeras i Sverige kan skärpta gränsvärden öka kraven på städers stadsplanering för att minska exponeringen. Sverige bör gå före och tydligt stärka skyddet för barn och andra känsliga grupper i den svenska lagstiftningen.

Luftföroreningar påverkar hälsan negativt, och barn är särskilt sårbara då deras luftvägar är känsligare än vuxnas. Det handlar främst om ökad risk för luftvägs­infektioner och astma, samt försämring av lungornas tillväxt. 4 procent av 1–4-åringarna och 7 procent av 5–9-åringarna i Sverige lever i dag med astma.

IVL Svenska Miljöinstitutet och arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet har tillsammans med Göteborgs stad mätt luftkvalitet på förskolor i Göteborg. Mätningarna har gjorts på 17 platser runt elva förskolor under ett års tid. Resultatet visar att förskolornas läge har stor påverkan på hur mycket luftföroreningar barnen utsätt för. Även små skillnader i läge inom samma område kan ha stor effekt på luften. Hälso­konsekvenserna av dessa skillnader bedömdes i studien som relativt låga för varje enskilt barn, men på befolknings­nivå är den ökade sjukdoms­bördan inte försumbar.

I studien såg vi att en förskola som låg nära trafikerade vägar hade upp till 25 procent högre koncentrationer av luftföroreningar jämfört med en närliggande förskola som låg mer skyddat i samma stadsdel. Det kan i vissa fall handla om mindre än 100 meter som skiljer i läge och ändå orsakar en så pass stor ökning av luftföroreningar. Skillnaden i luftkvalitet är också kopplad till om det finns andra hus som blockerar förorenad luft från att komma in på förskole­gårdarna.

Resultaten från vår forsknings­studie visar att det finns det stora möjligheter att förbättra luftkvaliteten på förskolor genom att ta hänsyn till deras placering. Allra störst potential att förbättra luftkvaliteten finns i områden med hög risk för förhöjda förorenings­nivåer, det vill säga där behovet av att minska barnens exponering är störst. Mätningarna bekräftar att trafiken är den viktigaste källan till luftföroreningar på stadens förskole­gårdar. Att prioritera placeringen av urbana förskolor är ett effektivt sätt att minska exponeringen för luftföroreningar och relaterade hälsorisker för en av de mest utsatta grupperna i vårt samhälle.

För att skydda barn och andra känsliga befolknings­undergrupper rekommenderar vi därför följande prioriteringar i stadsplaneringen:

• Placering av känsliga verksamheter, såsom förskolor, på avstånd från trafiken och andra större källor.
• I områden med förhöjda förorenings­koncentrationer – placera känsliga aktiviteter i skyddade gårdsmiljöer för att minimera förorenings­halter.
• Genomför strategier som syftar till att minska utsläppen av föroreningar i stads­omfattande skala. Detta är särskilt viktigt i stadskärnan, där förorenings­nivåerna vanligtvis är förhöjda.

Ågot Watne
Jenny Lindén
Malin Gustafsson
samtliga forskare i luftmiljö vid IVL Svenska Miljöinstitutet