Dags för kommunerna att rusta sig för klimatförändringar
Klimatanpassningen hos Sveriges kommuner går alldeles för långsamt. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra, så kommer hela landet att drabbas av klimatförändringar. Kommunernas beredskap måste öka för exempelvis häftiga skyfall, skred, och värmeböljor.
Det skriver Philip Thörn, IVL Svenska Miljöinstitutet, och Staffan Moberg, Svensk Försäkring, i en debattartikel. Debattartikeln har publicerats i flera tidningar, här kan du läsa den i Dala-Demokraten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. där den publicerades den 28 juli 2016. Debattartikeln går även att läsa nedan.
Klimatet har redan förändrats och kommer att fortsätta att förändras framöver. I Sverige kan vi bland annat förvänta oss högre temperaturer, värmeböljor, mer nederbörd, ökad risk för översvämningar, skogsbränder, ras, skred och erosion. Trots att 98 procent av landets kommuner tror att de kommer att påverkas av klimatförändringar, har var femte kommun inte påbörjat sitt klimatanpassningsarbete. Det visar den kartläggning som vi på IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har gjort.
En majoritet av Sveriges kommuner jobbar med klimatanpassning, men bristerna är fortfarande stora. Drygt en fjärdedel av kommunerna har exempelvis inte analyserat hur kommunen kan komma att påverkas av framtida klimatförändringar. Omkring hälften av kommunerna har inte genomfört klimatanpassningsåtgärder i dagsläget.
I undersökningen ser vi att stora kommuner överlag har kommit längre i sitt arbete än små och medelstora kommuner. Kustkommuner har i högre utsträckning än inlandskommuner börjat arbeta med klimatanpassning. Men även om vissa kommuner är mer sårbara än andra så kommer samtliga kommuner i Sverige att påverkas av klimatförändringar. Alla Sveriges invånare bör vara berättigade till skydd mot naturskador.
När en kommun drabbas av till exempel översvämning eller extrem torka kan kostnaderna bli stora och drabba enskilda försäkringstagare, kommunens skattebetalare och samhället i stort. Ett exempel är det kraftiga skyfallet över skånska Bjuv i mitten av juni. Efter ovädret anmäldes över 450 skador till försäkringsbolagen. Enbart dessa kostnader beräknas uppgå till runt 40 miljoner kronor. Utöver detta tillkommer även samhällets kostnader för exempelvis räddningstjänst. Vi riskerar att få betydligt fler och dyra skador om vi inte förbereder landet för klimatförändringar och extrema väderhändelser.
Kommunerna spelar en avgörande roll i klimatanpassningen av Sverige. Även om det finns en medvetenhet hos kommunerna, visar vår undersökning att det ofta saknas en tydlig politisk förankring i klimatarbetet. Utan ett tydligt mandat kan det vara svårt att bedriva ett långsiktigt och systematiskt klimatanpassningsarbete. Vi hoppas nu att kommunpolitiker lyfter upp klimatanpassning på den politiska agendan och tar konkreta och handlingskraftiga beslut i frågan.
Philip Thörn
IVL Svenska Miljöinstitutet
Staffan Moberg
Svensk Försäkring
Prenumerera på våra nyhetsbrev