Snåla fossilbilar bör ses som näst bästa miljöval
En kraftfull satsning på biogas och el är en förutsättning för att nå klimatmålet, men att i nuläget definiera bort alla bensin- och dieselbilar försvårar omställningen. Det skriver IVL:s mobilitetsexperter Mats-Ola Larsson och Anders Roth tillsammans med Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Den första juli upphör dagens miljöbilsdefinition att gälla. Samtidigt införs nya skatteregler där el- och biogasbilar får bonus. Många ser bonusbil som den nya miljöbilen, och självklart är el och biogas det bästa miljövalet. Men regeringens nya miljökrav för inköp av bilar kan inte enbart grunda sig på laddbara bilar och gasbilar. Även om elbilsutvecklingen nu tar fart är utbudet av laddbilar fortfarande för smalt och biogas går inte att tanka överallt. För att effektivt styra mot minskade utsläpp behöver krav på bonusbilar kompletteras med snåla och rena bensin- och dieselbilar. Debattartikeln publicerades i Svenska Dagbladet den 27 juni 2018, läs den här: Snåla fossilbilar bör ses som näst bästa miljöval Debattartikeln finns även att läsa nedan. Vid halvårsskiftet upphör dagens miljökrav för inköp av statliga bilar, även kallad miljöbils-definitionen, att gälla. Statliga och privata fordonsinköpare har då inte längre några officiella regler eller rekommendationer att följa. Samtidigt införs de nya bonus-malusreglerna som innebär att rena elbilar, laddhybrider och gasbilar får bonus upp till 60 000 kronor i inköpspremie medan bränslekrävande bilar får en ökad fordonsskatt med upp till 10 000 kronor de tre första åren. Regeringen har gett Transportstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag till nya miljökrav som styr inköp av statliga bilar. Dessa miljökrav används även av kommunala och privata upphandlare och har därför stor betydelse för nybilsförsäljningen. Transportstyrelsen har tittat på tre olika principer. Den första utgår från bonusdelen i bonus-malussystemet. Det andra förslaget är ett fast koldioxidkrav och det tredje ett koldioxidkrav baserat på fordonens vikt. Det till synes enkla svaret är att utgå från bonus-malus och peka ut el- och gasbilar som de nya miljöbilarna. Då kan regeringen ge en tydlig rekommendation om vilka fordon som ska köpas. Och visst är enkla krav bra, men ännu viktigare är regler som styr mot en omställning av hela fordonsparken. Enligt Trafikverket kommer det att vara minst lika viktigt att minska utsläppen hos den fossildrivna fordonsparken som att introducera el- och gasfordon fram till 2030 – även vid en kraftig satsning på ny teknik. Vi ser därför flera starka motiv till att regeringens upphandlingskrav har el och biogas som förstaval, men omfattar fler fordonstyper. På många orter och stora delar av landsbygden saknas biogas och utbudet av bilmodeller är begränsat. Antalet växer, men utbudet är trots allt begränsat och modellerna är ofta dyra och passar inte alla typer av transporter. Kommunala upphandlingar av färdtjänst kommer ha svårt att kräva enbart bonusbilar om inte biogas finns tillgängligt. Laddhybrider är inget miljöalternativ för längre transporter. Inte heller rena elbilar är helt lämpliga, även om eltaxi kan fungera för vissa verksamheter i främst storstäder. Miljöstyrningen av lätta lastbilar har inte fungerat med tidigare miljöfordonsdefinition och skulle bli ännu sämre med bonusbil som enda val. Av cirka 21 000 nytillverkade lätta lastbilar sista kvartalet 2017 var färre än 2 procent miljöbilar. Miljöbilsregler som är bättre anpassade för lätta lastbilar behövs därför för att styra försäljningen mot energieffektiva fordon. För att driva på omställningen av hela fordonsparken behövs en kompletterande definition för fossilbilar som ett näst bästa val. De utgör trots allt fortfarande en majoritet av alla bilval i Sverige. Vi presenterar här en ny modell för att ställa miljökrav vid statlig upphandling. IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort egna beräkningar utifrån Transportstyrelsens underlag för att få fram ett miljöstyrande förslag. Kravnivå 1 innebär att statliga myndigheter ska välja en viss andel bonusbilar bland personbilar och lätta lastbilar. Vilken andel som ska krävas av olika myndigheter kan regeringen bestämma i samråd med myndigheterna och andelen kan höjas i takt med utbudet. Denna kravnivå kan kallas "miljöbil". Kravnivå 2 omfattar snåla bensin- och dieseldrivna personbilar och lätta lastbilar. Kravet utformas på samma sätt som dagens miljöbilsdefinition med en formel för koldioxidutsläpp, där stora fordon tillåts släppa ut mer än små. Energikravet kan skärpas 3-5 procent jämfört med dagens nivå, och kravnivån kan kallas "energieffektiv bensin-/dieselbil". För lätta lastbilar behövs en kravspecifikation som tillåter bränslesnåla varianter i alla storleksklasser. Dagens miljöbilsformel, som baseras på EU:s krav på personbilar, är inte optimal. Istället bör definitionen baseras på EU-kraven för lätta lastbilar, och kravnivån kan läggas där 5-10 procent av fordonen godkänns. Det finns en anledning till att vi föreslår att miljöformeln ska baseras på vikt istället för på en fast kravnivå. De första årens miljöbilskrav hade en fast gräns på 120 gram koldioxid. Det är en enkel modell, men den hade stora nackdelar. Fordon används till olika ändamål. En fast koldioxidgräns blir miljöstyrande i en enda storleksklass. Det innebär att mindre bilmodeller kan godkännas trots att de är bränslekrävande, medan kravet inte får någon effekt i tyngre segment eftersom inga modeller klarar kraven. IVL har flera gånger visat att höga kvävedioxidutsläpp från dieselbilar ger dålig luft. Nu föreslår vi nya fordonskrav där snåla dieselbilar finns med. EU:s skärpta avgaskrav som nu införs innebär dock att de verkliga utsläppen från nya bilar bättre kommer att motsvara lagkraven. Vi tror att dieselfordonens utsläpp blir ett mycket mindre problem framöver och att fördelarna med dieselmotorns låga förbrukning måste utnyttjas. I väntan på nya regler rekommenderar vi inköpare och fordonsansvariga att välja el och gas när det är möjligt, men fortsätta tillämpa dagens miljöbilskrav i de fall bonusbilar inte fungerar. Men regeringen behöver agera snabbt. En ny miljöbilsdefinition behövs för att statliga myndigheter, privata företag och organisationer ska fortsätta ställa effektiva upphandlingskrav. Vi är medvetna om brådskan för att klara klimatmålet. En kraftfull satsning på biogas och el är en förutsättning, men att i nuläget definiera bort alla bensin- och dieselbilar försvårar omställningen. Bättre är att sätta ett slutår för bränslebytet när reduktionsgraden ska vara 100 procent, det vill säga när fossil diesel och bensin inte längre får säljas. Mats-Ola Larsson mobilitetsexpert, IVL Svenska Miljöinstitutet Anders Roth ansvarig hållbar mobilitet, IVL Svenska Miljöinstitutet Svante Axelsson nationell samordnare, Fossilfritt Sverige
Prenumerera på våra nyhetsbrev