Internationell handel kan göra produktionen effektiv
Kritiken mot enskilda delar av ett handelsavtal eller vissa aspekter av den internationella handeln tenderar att spilla över i en generell kritik mot internationell handel, som är kontraproduktiv för miljön. Det skriver nationalekonomerna Rikard Forslid, Stockholms universitet och Mark Sanctuary, IVL Svenska Miljöinstitutet, i en slutreplik i DN.
Slutrepliken publicerades på DN Debatt den 9 november 2018. Läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.
I sin replik framhåller Berndes, Cederberg, Finnveden, Persson, Persson och Sterner (BCFPPS) att ökad internationell handel har varit mycket negativ för miljön på många platser (DN Debatt 6/11 Länk till annan webbplats. ). Vi är medvetna om miljöutmaningarna som internationell handel orsakar, men kritiken mot enskilda delar av ett handelsavtal eller vissa aspekter av den internationella handeln tenderar att spilla över i en generell kritik mot internationell handel, som är kontraproduktiv för miljön.
Att internationell handel bidrar till att Kina specialiserar sig på arbetsintensiv tillverkningsindustri som använder smutsig energi är ett problem, men det är värt att notera att exporten i dag utgör knappt 20 procent av Kinas BNP. Kinas snabba tillväxt är därför en stor miljöutmaning oberoende av handeln. En annan sak är att den internationella handeln bidrar till tekniköverföring som gör det möjligt för länder som Kina att snabbare övergå till en ren produktion.
BCFPPS nämner också TTIP-avtalet mellan EU och USA. Här handlar det om ett handelsavtal mellan rika länder och det ovanstående problemet, som kan uppstå vid handel mellan fattiga och rika länder, är inte lika påtagligt. Däremot innehåller avtalet ett avsnitt om investerarskydd, som är problematiskt eftersom det riskerar att begränsa ländernas möjligheter att till exempel ändra miljöskatter, eller för den delen att förstatliga skolan, om det påverkar inhemska företag med utländska ägare negativt.
En lösning som diskuteras för att hantera import från länder med låg kostnad för till exempel koldioxid utsläpp är att korrigera för detta med en (helst internationellt förhandlad) importtull så att priset för att släppa ut koldioxid blir det samma globalt ( se till exempel Sanctuary 2018 ). Även vi är försiktigt positiva till detta, men noterar att det i praktiken kan vara svårt att verifiera utsläppsnivåerna, och att det finns en avsevärd risk för att denna typ av tullar kapas av protektionistiska intressen.
Slutligen är det viktigt vad vi konsumerar, och Prince-projektet belyser på ett utmärkt sätt vilka miljökonsekvenser vår konsumtion har. Vår huvudpoäng är emellertid att oavsett vad vi konsumerar (och helst ska vi konsumera miljövänligt) så gäller det att producera detta så effektivt och miljövänligt som möjligt, och den internationella handeln har alla förutsättningar att bidra till detta mål. En generell kritik mot internationell handel är därför kontraproduktiv för miljön.
Rikard Forslid, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet
Mark Sanctuary, doktor i nationalekonomi, IVL Svenska Miljöinstitutet
Prenumerera på våra nyhetsbrev