Riskabelt tro att tillväxt ska lösa våra problem
En ständigt ökande konsumtion i världens rika länder är inget långsiktigt alternativ för att nå en hållbar framtid. Det finns flera möjliga vägar som samhället kan slå in på i stället, skriver forskarna i det tvärvetenskapliga projektet Bortom BNP- tillväxt i en debattartikel.
Debattartikeln publicerades i Svenska Dagbladet den 28 november 2018. Läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.
De som förespråkar fortsatt ekonomisk tillväxt som lösning på framtidens utmaningar behöver visa hur detta kan förenas med ekologisk hållbarhet. En samhällsplanering som ensidigt utgår ifrån fortsatt ekonomisk tillväxt och ökad konsumtion innebär ett stort risktagande som låser oss vid gårdagens lösningar. Vi presenterar idag resultat från ett omfattande forskningsprojekt som pekar på hur viktiga mål i samhället rörande välfärd, social och ekologisk hållbarhet kan uppnås med andra medel.
Sedan 1950-talet har den ekonomiska tillväxten varit ett uttalat mål för den ekonomiska politiken, och hållbar tillväxt ingår som ett av FN:s 17 globala utvecklingsmål. I ivern att förena tillväxt med hållbarhet framhålls gärna hur kapaciteten ökar för sol- och vindkraft, men användningen av fossila bränslen liksom materialanvändningen ökar också över hela världen, med förödande konsekvenser för klimat och miljö. Nyligen ifrågasattes i en artikel i Foreign Policy Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. baserad på tre tunga studier, om så kallad grön tillväxt överhuvudtaget är möjlig. Mycket av den tillväxt världen hittills skådat har i varje fall inte varit hållbar.
Samtidigt kan den ekonomiska tillväxten i vissa avseenden upplevas som en besvikelse i många länder. De senaste 30 åren har Sveriges ekonomi räknat som bruttonationalprodukt (BNP) vuxit med ganska precis hundra procent. Trots detta så kämpar skolan fortfarande med bristande personalresurser och sjukvården med långa köer. Arbetslösheten har mer än fördubblats. I den senaste svenska Långtidsutredningen (2017) tas fortsatt tillväxt för given, men allt fler forskare ifrågasätter om detta verkligen är realistiskt.
I det tvärvetenskapliga forskningsprojektet ”Bortom BNP-tillväxt – scenarier för hållbart samhällsbyggande” har vi undersökt fyra scenarier för Sverige 2050 som inte förutsätter ekonomisk tillväxt, men som i stället uppfyller ett antal politiskt antagna ekologiska och sociala hållbarhetsmål. Scenarierna har tagits fram i en unik samverkan mellan olika forskningsdiscipliner och samhällspartners, och bygger vidare på trender inom kollaborativ ekonomi, lokal självförsörjning, automatisering och cirkulär ekonomi. Vi har undersökt hur boende, vardagspraktiker, arbetsliv, mobilitet, matproduktion och samhällsekonomi kan organiseras, och hur social och ekologisk hållbarhet kan uppnås i dessa framtider.
En viktig slutsats från våra studier är att ekonomisk tillväxt inte är avgörande för att uppnå vare sig social, ekologisk eller ekonomisk hållbarhet. De problem som vanligtvis förknippas med låg eller utebliven tillväxt – såsom arbetslöshet, finansiell instabilitet och ökad skuldsättning – uppkommer främst till följd av felslagna förväntningar och är kortsiktiga till sin karaktär. Många problem kan dessutom i stor utsträckning undvikas med en medveten politik.
Det som i övrigt utmärker de olika scenarierna är en minskad material- och energianvändning, vilket kan åstadkommas med hjälp av olika strategier – småskalig produktion och konsumtion, delning, cirkulär ekonomi och teknisk utveckling. Gemensamt för alla scenarier är att konsumtionen av varor minskar. Likaså behöver flygresandet minska drastiskt för att nå klimatmålet. Även byggandet minskar, om än i olika utsträckning.
Våra scenarier skiljer sig också åt sinsemellan i viktiga avseenden. Ett par av dem innebär att vi i framtiden jobbar mindre och njuter av mer fritid till följd av att den minskade materiella produktionen kräver mindre arbetskraft. I andra scenarier arbetar vi i stället relativt mycket med sådant som återvinning, självförsörjning och inom välfärdssektorn. Scenarierna innebär alla en stor förändring jämfört med dagens samhällsutveckling. Samtliga pekar på behovet av omfördelning av resurser. Inget scenario ska ses som en förutsägelse om framtiden utan de är alla olika sätt att berätta en annan historia om framtiden och ett samhälle där hållbarhetsmålen nås.
Kunskapen om att vårt samhälle står inför gigantiska ekologiska utmaningar är numera väl etablerad. Men hur vi ska lösa dessa utmaningar råder det både osäkerhet och oenighet kring. Vi menar att de som förespråkar fortsatt ekonomisk tillväxt som lösning på framtidens utmaningar behöver visa hur detta kan förenas med ekologisk hållbarhet – detta kan inte tas för givet, såsom ofta görs. Att ensidigt utgå från antaganden om fortsatt ekonomisk tillväxt och ökad konsumtion låser oss vid gårdagens lösningar och riskerar att leda oss allt längre bort från en hållbar utveckling i ett läge när vi snabbt behöver styra om samhället i en mer hållbar riktning.
Det finns flera möjliga vägar som samhället kan slå in på för att nå en hållbar framtid, som inte behöver bygga på nuvarande ekonomiska logik. En ständigt ökande konsumtion i världens rika länder på planetens och framtidens bekostnad är dock inget långsiktigt möjligt alternativ.
Mikael Malmaeus, docent, IVL Svenska Miljöinstitutet
Göran Finnveden, professor, KTH
Åsa Svenfelt, docent, KTH
Karin Bradley, lektor, KTH Åsa Callmer, doktorand, KTH
Eléonore Fauré, doktorand, KTH
Paul Fuehrer, lektor, Södertörns högskola
Pernilla Hagbert, forskare, KTH
Alf Hornborg, professor, Lunds universitet
Karolina Isaksson, docent, VTI Tove Malmqvist, docent, KTH
Åsa Nyblom, forskare, IVL Svenska Miljöinstitutet
Kristian Skånberg, forskare, KTH
Erika Öhlund, doktorand, Södertörns högskola
Prenumerera på våra nyhetsbrev