Replik: Ineffektivt att ge stöd för att annullera utsläppsrätter
Att ge skattenedsättning till företag och privatpersoner för att annullera utsläppsrätter skulle vara ett ineffektivt utnyttjande av statens pengar. Så länge annulleringar av överskottsrätter sker automatiskt genom handelssystemets regelverk, är det bättre om Sverige stödjer innovationer som leder till fortsatta utsläppsminskningar. Det skriver IVL:s Lars Zetterberg, Filip Johnsson, Chalmers, och Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige i en replik på DN Debatt.
Repliken publicerades i DN den 22 augusti 2019, läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller ett sammandrag nedan.
Magnus Nilsson skriver i en debattartikel i DN Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (19/8) att EU:s system för handel med utsläppsrätter innebär att varken vindkraft, fler solceller eller avveckling av kolkraft i sig leder till lägre utsläpp inom unionen. Men handelssystemet har nyligen förändrats i grunden, vilket betyder att extra utsläppsminskningar får en direkt klimatnytta och ökar möjligheterna att sänka utsläppstaket i framtiden.
Nilsson har rätt i att om det totala utsläppsutrymmet vore förutbestämt, så kan extra utsläppsminskningar i ett land leda till att utsläppen ökar någon annanstans i EU. Detta kallas ibland för ”vattensängseffekten”. Det blir som att sjunka ner på ena sidan av en vattensäng – ytan höjs på andra sidan.
Men EU:s utsläppstak är inte längre förutbestämt. Från och med i år kommer 24 procent av överskottet av utsläppsrätter årligen överföras till en reserv och huvuddelen av dessa kommer att annulleras 2023. Enligt uppskattningar av bland annat IVL Svenska Miljöinstitutet och analysfirman ICIS handlar det om utsläppsrätter motsvarande mer än 2 miljarder ton koldioxid. Hur det blir efter 2023 beror på hur utsläppen utvecklas inom systemet – om utsläppen fortsätter att minska snabbare än ”taket” (tilldelningen) kommer fler utsläppsrätter att skrotas. Det är Sveriges och andra länders handlingar som avgör hur framtiden blir, inte ”systemet”.
När det gäller Nilssons förslag att skapa incitament för företag och privatpersoner att annullera utsläppsrätter, menar vi att det vore ett ineffektivt utnyttjande av statens pengar. Så länge annulleringar av överskottsrätter sker automatiskt genom handelssystemets regelverk, har det betydligt större effekt om Sverige stödjer innovationer som leder till fortsatta utsläppsminskningar.
En av de allra viktigaste klimatåtgärderna som Sverige kan göra är därmed att arbeta för ett fortsatt ambitiöst regelverk för handelssystemet. År 2024 planeras överföringarna av utsläppsrätter till reserven minska från 24 till 12 procent per år, vilket i så fall kan innebära att en del av ”vattensängseffekten” kan komma tillbaka. Men det bör inte användas som argument för att låta bli att göra nationella åtgärder – utan snarare för att öka trycket på EU att bibehålla en hög nivå på överföringarna vid översynen av systemet 2021. Då kommer en utbyggnad av vind- och solkraften i Sverige fortsätta ha stor betydelse för hela EU:s utsläppsvolym, liksom exempelvis de planerade utsläppsminskningarna hos SSAB eller eventuella utsläppsökningar från Preem.
Läs repliken i sin helhet här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Prenumerera på våra nyhetsbrev