Ställ högre klimatkrav på bostadsbyggandet – tre viktiga insatser
Bostadsbyggande och renovering av hyresbostäder är viktigt för Sveriges ekonomi, men klimatpåverkan måste minska. För att förändra byggbranschens klimatpåverkan i grunden krävs mer än punktinsatser, skriver Sveriges Allmännytta och IVL Svenska Miljöinstitutet i en debattartikel i Ny Teknik. Tre insatser lyfts fram som centrala för att byggandet ska kunna bli en motor i den ekonomiska utvecklingen samtidigt som svenska klimatmål förverkligas.
Debattartikeln publicerades i Ny Teknik den 26 augusti 2020, läs artikeln här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.
Coronakrisen har inneburit mänskliga tragedier och stora skadeverkningar på ekonomin. När ekonomin bromsar, hejdas bostadsbyggandet. Det förvärrar bostadsbristen och försenar upprustningen av bostadsbeståndet. Samtidigt pågår klimatkrisen oförtrutet.
Vägen framåt måste utformas så att inte lösningen av en kris sker på bekostnad av en annan. I Sverige är behovet av nya hyresbostäder till rimliga kostnader och renoveringar av det befintliga beståndet enormt. Att bygga, renovera och rusta upp bostäder är ett väl beprövat sätt att få i gång ett lands ekonomi. Det innebär även en chans till rejäla utsläppsminskningar och minskar bostadsbristen.
Ur ett klimatperspektiv är nämligen byggbranschen en av de viktigaste sektorerna att arbeta med. Enligt Boverket orsakade bygg- och fastighetssektorn 2017 utsläpp motsvarande 12,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter – nästan en femtedel av Sveriges totala växthusgasutsläpp. IVL Svenska Miljöinstitutet har visat att klimatpåverkan från byggprocessen för ett flerbostadshus kan vara lika stor som husets energiförbrukning under 50 år.
För att förändra byggbranschens klimatpåverkan i grunden krävs mer än punktinsatser. Nycklar till ett klimatneutralt byggande är att höja kunskapen kring krav och klimatprestanda i byggprocessen hos såväl byggherrar som entreprenörer, samt att göra klimatanpassat byggande mer ekonomiskt. Byggpriserna har skenat i årtionden, vilket blockerar insatser för att bygga klimatsmart till en rimlig kostnad.
Sveriges Allmännytta har tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet och Kommuninvest tagit fram en ny branschstandard för klimatkrav vid upphandling av bostadsprojekt. Verktyget hjälper till att beräkna klimatpåverkan, höja kunskapen och ställa klimatkrav vid nyproduktion. Kraven är utformade så att beställare tydligt och kostnadseffektivt både ska kunna välja material som ger lägst klimatpåverkan, kräva förbättrande åtgärder och få tillgång till relevant information. Kunskap, samverkan och förankring mellan byggherrar och entreprenörer är avgörande för att uppnå resultat. Klimatberäkningarna utgör också grunden för grön lånefinansiering och skapar incitament för att skärpa åtgärderna för att minska branschens klimatpåverkan.
För att få bukt på byggsektorns klimatpåverkan inför regeringen från 2022 krav på klimatdeklarationer vid uppförandet av nya byggnader. Föreslagen tidplan för att ta nästa steg och införa gränsvärden och prestandakrav är satt till 2027. För att byggandet ska kunna bli en motor i den ekonomiska utvecklingen och samtidigt förverkliga svenska klimatmål krävs att insatser från branschen får politiskt stöd.
Tre insatser är centrala:
- Satsning på ökad kunskap. Byggherrar har i många fall ett kunskapsmässigt underläge när det gäller att värdera kvaliteten på en klimatkalkyl som en entreprenör upprättar. Ska klimatpåverkan minska måste kunskapen öka hos våra beställare. Regeringen bör därför bidra till kunskapsuppbyggnad och att utbildningsinsatser för byggherrar och entreprenörer, särskilt små och medelstora byggföretag, kan genomföras snabbare och i större omfattning än hittills planerat. Det bidrar till ökad konkurrensneutralitet och behövs för att säkerställa anbud till rimliga kostnader.
- Finansiera ett öppet, enkelt och kostnadsfritt klimatberäkningsverktyg och en databas med grundläggande, gemensamma data. En generell beräkningsgrund och tillgång till data gör att jämförelser blir möjliga. Det gynnar små och medelstora byggherrar och entreprenörer.
- Inför rot-stöd för hyresrätten. Det totala upprustningsbehovet för den svenska allmännyttan i dagsläget är värt 63 miljarder kronor. Här finns betydande klimatvinster att göra, inte minst genom energieffektiviseringar. Men i dag finns inget statligt stöd för sådana insatser. De som bor i bostadsrätt och villa gör rot-avdrag på 10 miljarder kronor per år, medan hyresrätten inte får något stöd.
Riksdagen har beslutat att Sverige ska vara klimatneutralt 2045, och de flesta partier i riksdagen ser positivt på hållbara omställningspaket efter corona. Med bättre förutsättningar för att tackla klimatpåverkan när vi bygger och renoverar bostäder kan vi bidra till att nå klimatmålen.
Anders Nordstrand, vd Sveriges Allmännytta
Anna Jarnehammar, vice vd IVL Svenska Miljöinstitutet
Prenumerera på våra nyhetsbrev