Vi behöver minska trafiken för att klara klimatmålen till 2030
Trafikverket räknar med att biodrivmedel och elektrifiering ska lösa trafikens klimatmål till 2030 – och bygger vägar enligt prognoser som visar att biltrafiken ökar. Men trafiken måste bli mer effektiv, skriver företrädare för IVL och Trivector i en debattartikel i Ny Teknik.
Debattartikeln publicerades i Ny Teknik den 18 november 2020, läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.
Trafikverket har nu presenterat sin rapport om den långsiktiga infrastrukturplaneringen i Sverige. Syftet är att regeringen ska få ett förslag på vilka vägar och järnvägar som ska byggas och underhållas under åren 2022 och 2033. Trafikverket har för första gången tagit med transportsektorns mål om att minska utsläppen med 70 procent till 2030 i sitt förslag till den nationella infrastrukturplanen. Det är positivt. Men för att klara målen räknar Trafikverket med en kraftig ökning av biodrivmedelsanvändningen – från dagens nivå på cirka 20 TWh till över 30 TWh. Om inte användandet av biodrivmedel ökar i denna takt är Trafikverkets enda föreslagna alternativ för att klara klimatmålet att höja bränsleskatterna motsvarande ett bensinpris om 50 kronor litern.
Det som saknas helt i Trafikverkets plan är förslag för ett transporteffektivt samhälle – som gör att tillgängligheten kan öka samtidigt som mängden trafik minskar. I stället räknar de med att vägtrafiken fortsätter att öka enligt den så kallade basprognosen som de presenterade tidigare i år. Det är förvånande att Trafikverket på detta sätt går ifrån sitt tidigare redovisade regeringsuppdrag tillsammans med fem andra myndigheter, där just kombinationen av åtgärder inom områdena biodrivmedel, elektrifiering och transporteffektivt samhälle utgjorde grunden för att klara klimatomställningen.
I dag är Sverige tillsammans med Finland och Brasilien bäst i världen räknat på andelen biodrivmedel. Men 89 procent av råvarorna som används till biodrivmedel i Sverige kommer från andra länder. Svenskt skogs- och jordbruk skulle kunna täcka en betydande del av det uppskattade behovet av biodrivmedel för vägtrafiken till 2030, men inte allt då biobränslepotentialen är begränsad. Dessutom finns fler aktörer som räknar med att använda biodrivmedel för att minska sina utsläpp. Det blir tydligt i de nationella färdplaner som lanserats av olika branscher tillsammans med Fossilfritt Sverige. Bland dessa aktörer finns bland annat flyg och sjöfart. Frågan är nu hur mycket biodrivmedel som kommer att finnas tillgängliga för dem när Trafikverket räknar med en hög användning för vägtrafiken.
Detta var inte vad vi såg framför oss när IVL tidigare tog fram ett underlag till hur en reduktionsplikt skulle kunna se ut och fungera. Reduktionsplikten var aldrig tänkt att användas som en förevändning för att inte satsa inom andra viktiga områden. Den uteblivna satsningen på transporteffektivitet leder inte bara till ett för stort behov av biodrivmedel. Även fördelningen av pengar påverkas. Trivector har i ett forskningsprojekt beräknat att det skulle behövas cirka 80 miljarder kronor till satsningar på till exempel kollektivtrafik inom stadsmiljöavtalen i ett mer transporteffektivt samhälle. Det ska jämföras med de 12 miljarder kronor som nu finns avsatta i förslaget till nationell plan.
När en central statlig myndighet som Trafikverket förlitar sig på användningen av biodrivmedel och elektrifiering för att klara klimatmålet behöver regeringen skärpa sina direktiv. Trafikverket behöver få i uppdrag att ta fram styrmedel och reformer för ett transporteffektivt samhälle. Förutom förslag om höjd drivmedelsbeskattning så behövs till exempel ett reformerat reseavdrag, kilometerskatt för tunga lastbilar och personbilar, slopade parkeringssubventioner i städer och ett skärpt stadsmiljöavtal enligt norsk modell där Trafikverket tillsammans med städerna arbetar för att biltrafiken inte ska öka. Trafikverket missar också helt den effekt som digitaliseringen kan ge, vilket tydligt har visats under coronapandemin.
Även reduktionsplikten behöver ses över. Energimyndigheten behöver därför vid kontrollstationen 2022 utvärdera om reduktionsplikten leder till en större andel inhemsk produktion av biodrivmedel än i dag, vilket är viktigt för att inte driva upp efterfrågan internationellt. Energimyndigheten behöver också få i uppdrag att föreslå hur elektrobränslen producerade från vatten, koldioxid och förnybar el kan stimuleras med reduktionsplikten eller stödjas med andra styrmedel och därmed minska efterfrågan på biodrivmedel oavsett ursprungsland.
Det är nu bara nio år kvar till 2030. Det är en enorm utmaning att klara klimatmålet även om vi satsar hårt inom alla områden. Regeringen kan därför inte låta Trafikverkets redovisning av underlag för nationell plan vara grunden till den proposition som ska läggas till riksdagen i vår. Ett reviderat underlag behövs.
Julia Hansson, fil dr IVL Svenska Miljöinstitutet
Anders Roth, mobilitetsexpert IVL Svenska Miljöinstitutet
Christer Ljungberg, vd Trivector
Prenumerera på våra nyhetsbrev