Det slopade reseavdraget är ett betydande bakslag för klimatarbetet
Det nuvarande reseavdraget har i utredningar sedan 90-talet pekats ut som en av transportsektorns stora skadliga subventioner som försvårar en klimatomställning. Det skriver Anders Roth, transport- och mobilitetsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet i en debattartikel i Altinget.
Artikeln publicerades den 27 oktober 2022, läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.
Den nya regeringen föreslår att reseavdraget för biltransporter behålls i sin nuvarande form och att schablonavdraget förstärks. Det innebär att subventionerna för bilpendling i och kring storstadsregionerna nu kommer att öka i stället för att minska. Det är ett betydande bakslag för klimatarbetet som gör det svårare att nå transportsektorns klimatmål till 2030.
Det nuvarande reseavdraget har i utredningar sedan 90-talet pekats ut som en av transportsektorns stora skadliga subventioner som försvårar en klimatomställning. Ett reformerat reseavdrag finns till exempel med som förslag i den statliga utredningen Fossilfrihet på väg Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. 2015 föreslog den tvärpolitiska landsbygdsutredningen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. att regeringen skulle ta initiativ till en översyn av reseavdraget i syfte att göra det avståndsbaserat.
Det finns flera anledningar till att dagens reseavdrag är problematiskt. För det första är systemet dåligt för klimatet eftersom det utgör en kraftig subvention för resor till och från arbetet, där huvuddelen går till bilresor. Det gynnar också män mer än kvinnor och höginkomsttagare mer än låginkomsttagare.
Det är också viktigt att poängtera att bidragstagarna inte bara finns på landsbygden utan i hög grad är folk som bor i kranskommunerna till våra storstäder, där det ofta finns väl utbyggd kollektivtrafik.
Det var därför mycket efterlängtat när riksdagen i år beslutade om en ny modell för skattelättnad för arbetsresor som innebar en regionalt differentierad skattereduktion för arbetsresor som var avståndsbaserad och färdmedelsneutral och som skulle träda ikraft vid årsskiftet 2022/2023. Detta vill regeringen nu ändra på och skriver i en promemoria från finansdepartementet att reseavdraget behålls i sin nuvarande form och att den nya avståndsbaserade modellen för skattelättnad för arbetsresor inte ska införas. Dessutom höjs beloppet som får dras av för kostnader för arbetsresor med egen bil till 25 kronor per mil.
Utsläppen kommer öka
För miljön innebär regeringens förslag enligt promemorian ökade utsläpp av växthusgaser och övrig miljöpåverkan från arbetsresor jämfört med den beslutade skattelättnaden. Det beror på att subventionen av bilresor ökar och att den relativa kostnaden för bilresande i förhållande till kollektivt resande minskar jämfört med beslutade regler. Förslaget om att höja avdragsbeloppet från 18,50 till 25 kronor per mil ökar subventionsgraden och utsläppen ytterligare. Förslaget motverkar även utvecklingen mot ett transporteffektivt samhälle genom att biltrafik gynnas i förhållande till kollektivtrafik. På sikt kan förslaget bidra till utglesning av bebyggelse och därmed ökad biltrafik.
Regeringen anger att ett av skälen till att riva upp riksdagens beslut är att det beslutade systemet inte tar tillräcklig hänsyn till personer som bor och arbetar på landsbygd och har dålig tillgång till kollektivtrafik. Förslaget ger dock negativa effekter för kommunernas ekonomi. Enligt promemorian kommer förslaget minska de kommunala skatteintäkterna med 6,8 miljarder kronor per år från 2023 jämfört med beslutade regler. Underlaget för den kommunala inkomstskatten kommer också i genomsnitt minska procentuellt mer i landsbygdskommuner jämfört med i storstadskommuner. Detta i ett läge när många glesbygdskommuner kämpar med att kunna upprätta en grundläggande service och tillgänglighet.
Förslaget förstärker också ekonomiska orättvisor, vilket är ett reellt hinder för att få acceptans för en klimatomställning. Det beror på att ett reseavdrag, både enligt gällande regler och enligt förslaget i regeringens promemoria, innebär en större skattelättnad ju högre inkomst och därmed marginalskatt en person har.
IVL har vid flera tillfällen lyft fram att klimatomställningen av transportsektorn behöver utgå från åtgärder och politik inom tre ben: transporteffektivt samhälle, elektrifiering samt förnybara drivmedel.
Efter att ha slopat reduktionsplikten som är central för att öka användningen av förnybara drivmedel kommer nu regeringen också att försvåra arbetet med ett mer transporteffektivt samhälle.
Promemorian är nu ute på remiss Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och det är viktigt att regeringen uppmanas återkomma med ett nytt förslag som stödjer klimatmålet, inte försämrar kommunernas ekonomi och dessutom bidrar till ett minskat behov av drivmedel i ett läge när Europa befinner sig i krig.
Anders Roth, transport- och mobilitetsexpert, IVL Svenska Miljöinstitutet
Prenumerera på våra nyhetsbrev