Förbjud skrubbrar i svenska vatten
Förorenat tvättvatten från fartyg med så kallade skrubbrar innebär ett allvarligt hot mot det marina livet. Regeringen bör skyndsamt gå vidare med ett förbud mot utsläpp i svenska vatten, skriver forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers tillsammans med representanter för flera rederier och hamnar.
Debattartikeln publicerades i Svenska Dagbladet den 8 oktober 2023, läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.
Östersjön anses vara ett av världens mest förorenade hav, och är därför extra känsligt för ytterligare utsläpp av miljöfarliga ämnen. Utsläpp från många föroreningskällor har minskat de senaste femtio åren, till exempel sker det färre oljeutsläpp från bunkerfartyg, Norrlandskustens industriutsläpp har minskat, och det har även utsläpp av näringsämnen från reningsverken. Andra källor har dock tillkommit.
En ny utsläppskälla som i princip inte existerade före 2015, men som i dag visar en stadig och kraftig ökning, är utsläpp av mycket förorenat tvättvatten från fartyg utrustade med så kallade skrubbrar. Skrubbervattnet innehåller höga halter av många mycket problematiska komponenter, giftiga organiska ämnen från fartygens bränsleolja, tungmetaller, svavel som bidrar till havsförsurning och näringsämnen som bidrar till övergödning.
Skrubbrar är en teknik som installerats på många fartyg för att minska luftutsläpp av svavel från bränsleoljan i enlighet med Internationella sjöfartsorganisationens (IMO:s) nya svaveldirektiv som trädde i kraft 2020. I de vanligaste skrubbersystemen duschas avgaserna med havsvatten. Svavel löser sig då i vattnet, men det gör även många andra miljöfarliga ämnen och förbränningspartiklar från avgaserna. Skrubbervattnet släpps sedan mer eller mindre orenat ut i havet.
Svaveldirektivets ursprungliga intention var att fartygstrafiken skulle övergå till renare bränsle, men genom att acceptera att man i stället kan installera skrubbers öppnade man upp för ett avsevärt mycket billigare alternativ. Problemet är dock att man genom skrubbande av avgaserna i praktiken vänder upp och ner på fartygens skorstenar, så att merparten av alla farliga ämnen och partiklar i avgaserna spolas ut i havet i stället för att gå ut i luften.
Många kraftigt trafikerade fartygsleder i Östersjön och längs den svenska västkusten går nära kust- och grundområden med unika och känsliga ekosystem. Forskning från IVL Svenska Miljöinstitutet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. visar att halter så låga som ett kryddmått skrubbervatten i en kubikmeter havsvatten räcker för att störa unga livsstadier av organismer som lever i vattenmassan. Man har konstaterat skador på ägg och larver från många ryggradslösa djur, inklusive djurplankton som utgör stapelföda för torsk och andra kommersiellt viktiga fiskarter. Med fartygsskrubbrarnas utsläpp till havet har man alltså introducerat ytterligare ett allvarligt hot mot biodiversiteten i havet.
En studie från Chalmers Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. visar att det släpptes ut mer än 200 miljoner kubikmeter miljöfarligt tvättvatten från fartyg som använde skrubbrar i Östersjön – på bara ett år. Trots att det handlar om ett mindre antal fartyg så bidrar dessa utsläpp till ett betydande tillskott av farliga ämnen i havsmiljön. Det går inte längre att vara overksam inför detta allvarliga miljöhot.
Även myndigheter som Havs- och vattenmyndigheten och Transportstyrelsen har larmat om den skada som skrubbrar har på den känsliga marina miljön i Östersjön, och de föreslog redan förra hösten att regeringen bör införa ett totalt utsläppsförbud av tvättvatten från skrubbrar i svenskt inre vatten. De svenska rederiernas förening Svensk sjöfart stödjer ett sådant förbud. Ett par svenska hamnar har förbjudit utsläpp från skrubbrar. Fler hamnar borde göra samma sak. Den finska regeringen avser att förbjuda utsläpp från skrubbrar på sitt territorialvatten.
En nationell reglering går att införa eftersom det går att visa att utsläppen försämrar vattenkvaliteten på så sätt att vattendirektivets eller havsmiljödirektivets bestämmelser äventyras. Den ökande trenden med fartyg med installerad skrubber i Östersjöområdet och i våra inre vatten på västkusten kan brytas med ett svenskt förbud.
Det går inte att förneka de resultat som flertalet forskningsstudier påvisar. Vi vet redan tillräckligt om den miljöskada som skrubbrar innebär. Vi som värnar den marina miljön i Sverige oroas av resultaten från studierna och vill nu se åtgärder mot utsläpp av skrubbervatten. Vi uppmanar därför regeringen att agera på flera fronter för att få bort skrubberutsläppen och vill att:
- Regeringen skyndsamt tar tag i förslaget om totalt utsläppsförbud av tvättvatten från skrubbrar i svenska vatten. Det finns inget skäl för regeringen att vara försiktig med att agera och sitta på händerna. Om utsläppen tillåts kommer det att motverka möjligheten att förbättra miljötillståndet i dessa områden.
- Regeringen på internationell nivå växlar upp arbetet för att få tillstånd ett förbud i hela Östersjön och EU.
- Regeringen måste visa ett större engagemang för att få till stånd ett internationellt förbud, även om det kommer att ta tid. Regeringen har betydande ambitioner med arbetet i IMO, se till att lyfta även denna fråga där och bygg allianser med andra länder.
Ett förbud skulle också skicka en signal till rederier att avveckla denna miljöskadliga teknik och investera i långsiktigt hållbara lösningar. Även transportköparna kan ta ett större ansvar genom att ställa hårdare krav. Om regeringen menar allvar med sina ambitioner för havsmiljön i Östersjön så blir ett förbud mot skrubberutsläpp i svenska vatten ett lackmustest. Vi väntar med spänning på regeringens initiativ i höst.
Jonas Kleberg vd Walleniusrederierna, Lars Höglund vd Furetank, Björn Blomqvist vd Eckerö Rederi, Christian Nilsson vd Älvtank, Ingvar Lorensson vd Donsötank, Annika Kristensson vice vd Tärntank, Elvir Dzanic vd Wallenius-SOL, Jan Hanses vd Viking Line, Håkan Johansson vd Gotlandsbolaget, Jennie Folkunger miljöchef Trelleborgs hamn, Björn Boström vd Ystad hamn, Maria Granberg seniorforskare i marin ekotoxikologi vid IVL Svenska Miljöinstitutet, Kerstin Magnusson seniorforskare i marin ekotoxikologi vid IVL Svenska Miljöinstitutet, Erik Ytreberg docent i maritim miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola, Ida-Maja Hassellöv biträdande professor i maritim miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola, Anna Lunde Hermansson doktorand på enheten för maritim miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola
Prenumerera på våra nyhetsbrev