Miljözonskrav för personbilar kan minska utsläppen
På uppdrag av Transportstyrelsen har IVL Svenska Miljöinstitutet gjort en omfattande scenariostudie på vad som händer med luften i centrala Stockholm om man inför miljözonskrav på personbilar. Resultatet blir en betydande minskning av kväveoxider. Scenarierna är framtagna mot bakgrund av miljömålsåret 2020, samt 2025 och 2030.
Luften i Sverige måste bli bättre. Med dagens utsläppstrender kommer vi inte att klara det nationella miljömålet Frisk Luft till målåret 2020. I studien har IVL därför undersökt om ett miljözonskrav på vanliga personbilar skulle kunna vända trenden.
Dagens tillämpning av miljözoner innebär att tung trafik utestängs från särskilda zoner – ofta stadskärnan – om fordonet inte uppfyller speciella utsläppskrav. När också personbilar omfattas av ett miljözonskrav minskar halterna av framförallt kvävedioxid betydligt visar modelleringen. Däremot räcker miljözonskravet inte för att nå miljömålet Frisk Luft med sina väsentligt strängare kravnivåer till år 2020.
När också personbilar omfattas av ett miljözonskrav minskar halterna av framförallt kvävedioxid betydligt. Det visar IVL:s modellering av fem olika scenarier i Stockholms innerstad för åren 2020, 2025 och 2030. Däremot räcker miljözonskravet inte för att nå miljömålet Frisk Luft med sina väsentligt strängare kravnivåer till år 2020.
– Resultaten vilar på scenarier som är mer eller mindre ambitiösa. Om samtliga bilar som rullar i centrala Stockholm år 2020 skulle hålla så kallad Euro 6c-klass, vilket alla nytillverkade bilar måste göra från och med hösten 2017, så skulle utsläppen av kvävedioxid minska kraftigt, säger Tomas Wisell, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Men att vi i praktiken skulle hinna byta ut hela fordonsflottan på två, tre år är inte realistiskt. Framåt 2025 och 2030 däremot kommer vi ha fler nya bilar på vägarna med allt bättre miljöprestanda, vilket på sikt då också minskar betydelsen av miljözonskravet.
– Men man får komma ihåg att utsläpp från bilar med vanliga förbränningsmotorer antagligen aldrig blir hur låga som helst, med ekonomiskt försvarbara åtgärder. Det som däremot skulle kunna påverka bilden drastiskt vore ett betydande skifte mot elbilar eller kraftigt minskad trafik, säger Tomas Wisell.
Studien har också gjort en särskild fördjupning över Gamla stan som med sin byggnadshistoriska miljö kräver mer hänsyn, men eftersom just Gamla stan redan idag har så lite trafik påverkar ett miljözonskrav utsläpp och halter av både kväveoxider och partiklar relativt lite.
Resultaten visar också att halter av partiklar bara blir marginellt lägre med miljözonskrav eftersom dessa framförallt uppstår genom förslitning av däck och vägbana samt från bakgrundshalter – och inte från avgaser.
Ladda ner rapporten här. Pdf, 8.8 MB, öppnas i nytt fönster.
För mer information kontakta:
Tomas Wisell, tomas.wisell@ivl.se, tel. 010-788 69 17
Prenumerera på våra nyhetsbrev
Du behöver tillåta cookies (kakor) i kategorin ”Funktionella kakor” för att kunna anmäla dig till vårt nyhetsbrev. Tillåt dessa cookies