Framtidens hållbara kläder

Hur ser framtidens hållbara värdekedjor för kläder ut? Det har IVL Svenska Miljöinstitutet, Högskolan i Borås, Profu och Lunds universitet undersökt i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som finansierats av Formas.

Under 2023 konsumerade varje svensk i genomsnitt 11,4 kg textilier enligt Naturvårdsverket, varav cirka 8 kg var kläder. Lägre priser och fast fashion har ökat klädkonsumtionen och det textila avfallet de två senaste decennierna. Enligt en ny studie från forskningsprojektet Usereuse, som IVL leder, slänger svenskarna i genomsnitt 9 kg textil per person och år i restavfallet, av vilket 40 procent hade kunnat återbrukas.

Detta visar att det finns utrymme för förbättring redan i hemmet när vi sorterar ut kläder, men även potential att återanvända fler plagg och återvinna de textilier som inte kan återbrukas.

Klädkonsumtionen behöver bli mer hållbar, allt från produktionen till vad som händer med kläderna när vi inte längre vill ha dem.

Projektet Framtidens hållbara kläder, som leds av IVL, har omfattat flera aspekter av hållbarhet inom klädindustrin. Bland annat har forskarna undersökt hur konsumenter via digitala plattformar kan uppmuntras att konsumera mode mer cirkulärt genom att köpa second hand, hyra kläder och laga trasiga plagg i stället för att köpa nytt. Nya tekniker för återvinning har undersökts och politiska åtgärder för en mer hållbar klädindustri och konsumtion har utvärderats.

I projektet ingår forskare och medarbetare från IVL Svenska Miljöinstitutet, Högskolan i Borås, inklusive Textilhögskolan och Science Park Borås, miljökonsultföretaget Profu samt Lunds universitet. Projektet pågår till slutet av 2024 och finansieras av Formas. Det är knutet till forskargrupperna Styrning av textila värdekedjor och Digital konsumtion vid Högskolan i Borås.

Resultat från projektet

Projektet har bland annat nått dessa resultat:

En kartläggning visar att kapaciteten för sortering och återvinning av textilier i Europa är stor, men att det finns flera utmaningar med återvinningen. En utmaning är att många kläder innehåller flera olika fibertyper som är svåra att separera i återvinningsprocessen.
En livscykelanalys visar att ökad återvinning kan minska klimatpåverkan – men för att säkerställa det behöver tekniken och systemen vara resurseffektiva, använda energi med låg klimatpåverkan och det återvunna materialet måste leda till att produktionen av ny textil fasas ut.
En studie om cirkulär konsumtion och digitala plattformar visar att det är tidskrävande och kan vara dyrt i både tid och pengar att konsumera cirkulärt. Studien visar att cirkulära tjänster är användbara för dem som vill ha en mer cirkulär klädkonsumtion, men att digitala plattformar har problem som måste lösas för att kunna integreras i vardagen på större skala.
Fler resultat kommer att publiceras under hösten 2024.