Från strandskräp till mikroplast

Plastskräp flyter iland på stränder världen över och den svenska västkusten är ett av de värst drabbade områdena i Europa. På stränder råder ofta en mycket karg miljö, vilket gör att plastskräpet relativt snabbt bryts ner i allt mindre delar till mikroplaster, till följd av att de utsätts för krafter som UV-ljus, temperaturväxlingar och krafter från vågor. Vilka faktorer som är mest betydande för denna nedbrytning varierar med all sannolik stort mellan olika platser och årstider.

Problemet med mikroplast har uppmärksammats mycket under senare år, men man vet fortfarande inte med säkerhet vilka de största källorna för mikroplast är och var i miljön de ansamlas. Mikroplast som bildas av större plastskräp på stränderna skulle kunna utgöra en relativt stor källa för mikroplast till havsmiljön, eftersom det finns så stora mängder strandskräp och nedbrytningen till mikroplast antagligen sker mycket fortare där än i många andra miljöer. Men vi vet inte hur snabbt den här nedbrytningen sker eller om majoriteten av de mikroplaster som bildas ansamlas på själva stranden, om de hamnar i bottensedimentet alldeles utanför stränderna eller om de transporteras ut med havsströmmarna till mer öppet hav. Det här är frågeställningar som är viktiga för att kunna avgöra hur stor källa till mikroplast strandskräpet är och vilken risk de utgör för livet i havet. Grunda havsvikar utanför stränder har ofta ett mycket rikt djurliv och om mikroplaster ansamlas här kan detta innebära större risk att de tas upp av djur med födan. Trots att det forskats en hel del om mikroplaster på senare år är kunskapen om vilka risker de utgör relativt liten. En potentiell risk med både mikroplaster och större plastskräp är att de ofta innehåller höga halter av olika tillsatsämnen, s.k. additiv, som riskerar urlakas till miljön med tiden och denna urlakning går fortare när plasterna bryts ner. Det finns alltså en risk att djur som lever vid stränder med mycket plastskräp utsätts för förhöjda halter av dessa skadliga tillsatsämnen. Det här vet man dock väldigt lite om.

Ta reda på vilka risker plastskräpet utgör för de djur som lever i strandzonen

Detta forskningsprojekt har till syfte att förstå nedbrytningsprocesser av större plastskräp på våra stränder; hur snabbt nedbrytningen sker för olika slags plastskräp och på olika stränder, vilka de viktigaste drivkrafterna för nedbrytningen är, samt var i miljön de finfördelade plasterna hamnar. Dessutom vill vi ta redan på mer om vilka risker plastskräpet utgör för de djur som lever i strandzonen. För att kunna svara på dessa frågeställningar innefattar projektet en rad fält- och laboratorieförsök. Plastskräp placeras ut på stränder för att sedan följa nedbrytningsprocesser i naturlig miljö under ett par års tid. Nedbrytningshastigheten för plastskräp vid olika UV-ljus-, temperatur- och vågförhållande testas även under kontrollerade former med hjälp av s.k. våg-mesokosmer, dvs större tankar där olika vågkrafter kan simuleras. Dessutom undersöks plastpartiklar som passerat genom mag- och tarmkanalen hos olika bottenlevande djur, eftersom även inre biologiska processer kan bidra till nedbrytningen. I en annan slags större flödestank testas hur plastpartiklarnas transport ut från stränderna påverkas av våg- och strömförhållanden och av olika bottenmiljöer (tex ålgräsängar, musselbankar och sandbotten). Projektet innefattar även en mindre fältundersökning av förekomst av makro- och mikroplast på nedskräpade svenska stränder för att jämföra med resultaten från de olika experimenten. För att undersöka miljörisken med strandskräp mäts också urlakning av skadliga tillsatsämnen från större plastskräpföremål, samt hur dessa ämnen ansamlas i lokala faunan.

Fastställa de mest betydande faktorerna som påverkar nedbrytningen av plastskräp

Resultaten från detta forskningsprojekt kommer att användas för att fastställa de mest betydande faktorerna som påverkar nedbrytningen av plastskräp till mikroplast i exponerade strandmiljöer. Resultaten kommer också vara viktiga för att fastställa var i miljön de bildade mikroplasterna hamnar, samt hur mycket av plasterna som transporteras bort från strandzonen. Sammantaget kommer detta bidra till att bedöma strandskräpets betydelse som källa för mikroplast. Resultaten kommer vara avgörande för att kunna fatta välgrundade beslut inom kustförvaltning, t.ex. angående strandstädningsinsatser.